Previous PageTable Of ContentsNext Page

Motion till ombudsmötet

1998:505

av Paul Trossö och Nelly Wallenborg

om kampen mot barnprostitutionen


Ombudsmötet

OMot 1998:505

Dagligen kränks barn runt om i världen. Dygnet runt skändas barn fysiskt och psykiskt i barnarbete (småbarn i "farligt" arbete), vid framställandet av pornografiska alster och som offer för barnprostitution. En verksamhet som ökar och går långt ner i åldrarna. 8-9-åringar är på vissa platser inte en ovanlighet i dessa sammanhang. I en kvällstidningsbilaga den 22 april berättas om 10-åriga Daina Abas i Angeles City på Filippinerna. Dainas uppgift i barnprostitutionens träsk är att "betjäna" upp till trettio (30!) män varje dygn.

En beräkning som UNICEF har gjort visar att ca en miljon barn, främst flickor, dras in i barnprostitution varje år. I Asien, där problemet är som störst, finns ca en million barn prostituerade (400 000-500 000 i Indien, 200 000 - 250 000 i Thailand). Det land där barnprostitutionen för tillfället expanderar är Filippinerna. Detta kan till viss del bero på att myndigheterna i Thailand vidtagit åtgärder mot den mest iögonfallande barnprostitutionen med bl.a. arresteringar och lagföring mot "kunderna". Det är inte ovanligt att barnen misshandlas av sina "kunder". Daina förevisade skador av brännmärken från cigaretter, hon hade djupa hål i huvudet. Vid förfrågan om andra skador pekade hon barnsligt och förläget mot sitt underliv. För 10-åriga Daina var sexuellt och fysiskt våld ett normalt inslag i vardagslivet.

I Sverige finns sedan 1996 en svensk underavdelning till ECPAT. ECPAT (Barns Rätt mot Kommersiell Sexuell Exploatering) har till uppgift att arbeta med lobbying, utredningar, opinions- och informationsarbete. Till medlemsorganisationerna hör bl.a. Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga. ECPAT gör ett storartat arbete i kampen mot barnprostitutionen inom ramen för det som organisationen skall arbeta för.

Sverige är ett av de 191 länder som skrivit under FN:s Barnkonvention som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. I konventionens artikel 34 står följande:

    "Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra:

    a) att barn förmås och tvingas att delta i olaglig sexuell handling;

    b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet;

    c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material."

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan. Den har som medlem i Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet ett stort ansvar och en unik möjlighet att initiera till samtal och väcka frågor på olika plan. Sedan 1995 har den Svenska kyrkan en systerkyrka på Filippinerna - Filippinska oberoende kyrkan.

Denna kontaktyta borde ge nya möjligheter att aktualisera frågan och initiera till ett samtal till och om vidare åtgärder mot barnprostitutionen.

Mot bakgrund till det ovan anförda hemställes

1. att ombudsmötet ger stiftelsestyrelsen tillkänna vad i motionen anförts,

2. att ombudsmötet ger stiftelsestyrelsen i uppdrag att via sina nationella och internationella organ och kontaktytor se över vilket behov som finns och vilka möjligheter man har att initiera en kraftfull diskussion kring barnprostitutionen,

3. att stiftelsestyrelsen utreder vilket stöd och i vilken form ett sådant stöd bör/kan se ut till Filippinska oberoende kyrkan i deras kamp mot barnprostitutionen på Filippinerna.

Stockholm och Falkenberg 1 juni 1998

Paul Trossö Nelly Wallenborg

Previous PageTable Of ContentsNext Page

Kyrkomötet Hemsidan för Kyrkomötet 1998 Ombudsmötet